we can't cry the pain away,

Jag kan inte släppa Stefan Livs död.
Han är med i mina tankar hela tiden, eller hans familj är nog mest med i mina tankar hela tiden.
Jag har sett bilder från både minnescermonin i Ryssland och i Jönköping och det är verkligen så oerhört jävla hemskt! Man inser verkligen hur omtyckt denna man var.

När jag såg bilderna på hans två underbart fina söner i Kinnarps, så brast det helt för mig!
Två små barn ska inte behöva minsta sin pappa! Ens pappa ska bli minst nittio år och somna in sin säng när man själv är sådär sjuttio år. Inte dö 30 år gammal i nått så hemskt som en flygplanskrasch och efterlämna sig barn under 10 år! Men tyvärr så är livet så orättvist och blir aldrig som man har tänkt sig.
Jag har fällt så många tårar ikväll, eftersom jag lider så oerhört mycket med Stefans fru och barn. Jag sörjer verkligen med dem.
Hans bortgång har verkligen berört mig, fast jag inte ens kände honom. . . Men vissa personer fastnar man bara för, dom gör intryck.

Tycker iallafall att "Stefan dagen" var något otroligt fint och omtänksamt gjort. Samt hur fint alla tidningar skriver om honom och hur alla verkligen visar stöd och sörjer med Stefans familj och vänner.
Det måste kännas bra för alla som kände honom och förhoppningsvis hjälpa lite i en sån här otroligt tung sorg.

Vila i frid finaste Stefan
Alltid saknad - Aldrig glömd

Alla mina tankar och min kärlek
till familjen Liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0