smäälter,

Helt seriöst, jag tror jag dör lite varje gång Lucas springer omkring i sin jumpsuit med sin gåvagn här hemma.
Han är så jävla söööt då!
Han springer skitfort med världens leende på läpparna och kör in i allt han kommer åt och om det tar stopp blir han skitförbannad och kastar vagnen åt helvete (det där tålamodet har han inte ärvt ifrån mig iallafall).

Jag är så jävla stolt över min mini me (även om han mest är Johans dubbel gångare).
Tänk att jag och Johan kunde lyckas skapa något så fint och perfekt!
Det är helt sjukt verkligen! När ska man sluta tänka så om sitt barn? Eller kommer man alltid känna och tänka så, så fort han ler mot mig? Jag måste verkligen ha gjort något bra i mitt liv för att förtjäna ett sånt litet underverk.

Jajajaja, nog med smöret. Idag rev han sönder sin nya bok som han fick igår bara för att han kunde typ.
Då var jag inte lika glad på honom, haha.

I eftermiddag ska lilla familjen bege sig hem till Mullet igen.
Ska på begravning och ta farväl av min gammelfarmor imorgon och när vi ändå är där uppe så stannar vi kvar hela helgen. Vad som kommer att hända resten av helgen, det vet jag inte.
Jag är sugen på öl ifrån Bongo och är sugen på mysa med fina vänner, men även på bio men också bara att få ligga raklång i päronens soffa.
Så attee, ja, vi får se vad som kommer att hända :)

Nu ska jag dricka kaffi och invänta mannen innan vi beger oss to mah hometown!


Han rör sig så fort, så kan inte ta några bra bilder på detta söta ögonblick.
Men här skulle han släppa vagnen och stå själv tänkte han :)


Slutade med att han nästan gick ner i spagat innan han fick tag i vagnen och lyckades dra sig upp igen :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0