Vart tog den söta lilla flickan vägen?

Ingen som vet, ingen som vet?!

Jag är kall, det är kallt. Mina fingrar fryser för att? Därför att det så JÄVLA KALLT!
Jävla väder. . Haha.

Innan idag så satt jag och läste igenom min dagbok, min riktiga, en sån som är gjord av papper liksom.
Alltså fasen vad mycket skit man har gjort i sina dagar egentligen och hur mycket roliga och tråkiga minnen som man redan har samlat. Det är rätt sjukt egentligen.
Eller tänk på alla vänner man har fått OCH förlorat. Det är ännu sjukare. Dom kommer och går, medan vissa riktigt bra, dom består :) . Haha, det lät lite för klämkäckt kanske. Men det är ju så det är, om man tänker efter.
Tänk alla bästisar man har haft liksom? Det är endel, eller jag har haft endel iallafall. Vissa har jag ju kvar - TACK OCH LOV! Medan andra bara har pfft, försvunnit. .
Men det har ju ingen direkt tagit skada av, men det är ju tråkigt.
Men men . . Nu när jag idag satt och läste igenom mina gamla dagböcker kom jag på en sak..
Om jag aldrig lyckas med de mål jag vill uppnå här i livet så ska jag fasen publicera mina dagböcker till riktiga böcker.
Jag tror de kan bli rätt uppskattade faktiskt, har faktiskt gjort endel galet i mitt liv och många borde ju känna igen sig i det jag har skrivit och det som har hänt mig.
Så håll utkik efter böcker av Emma Axell, om en sisådär 5-7 år kanske.
"Mitt liv i ord" - ja så skulle dom kanske kunna heta?! ;)

Haha, jag har ätit waaay to many dammsugare idag. Det är nog sockret som talar.
6 dammsugare idag - SLÅ DET NI ERA KOSTFREAK!

Jag saknar vissa killkompisar också, förjävligt mycket i bland.Bara så ni vet.
När jag satt och läste mina dagböcker idag då, som sagt. Så läste jag hur jävla kul och mycket jag har gjort med dessa killkompisar.
Men så fort dom skaffar flickvänner eller nytt jobb, eller nya kompisar och så vidare så kan dom inte umgås längre. Det HATAR jag verkligen. Ni bara glömmer bort en, helt totalt. Och när man väl pratas vid eller ses, så förväntar ni er att allting är helt okej.
Det är så jävla dåligt och tråkigt för den delen med. 
Vi hade ju kul ihop? Men vissa har ju en tendens att glömma det. Dom glömmer rätt bra allt det roliga och bra man har haft och sen ju längre tiden går mellan att man träffas och pratas vid, blir det bara sådär. .  Stelt..
B - R- J - L & J, jag saknar er, mer än vad ni kan tro och vad jag visar.
Men en gång har jag sett er som mina bästa kompisar eller mer. Men jag vet att ni inte bryr er längre, så det känns inte som att det är nån idé för mig att visa eller berätta hur läget ligger till. Men så är det iallafall, guys. Hoppas på att ni bara ringer någon dag helt självmant och frågar om man kan ses och dra ett par öl eller dylikt och bara umgås, helt spontant.
Men det är väl som dom säger. Boys will always be boys :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0